BEETHOVEN PÅ BROADWOOD

Klaversonater, violinsonater och sång av Beethoven på Beethovens originalinstrument. 

Anna Paradiso Laurin, hammarklaver ”Broadwood 1802”

Elin Rombo, sopran,

Maria Lindal, tidstypisk violin 

”Att spela Beethoven på ett originalinstrument betyder att komma närmare Beethovens inre klang och därmed bättre förstå hans musik. Detta är på många sätt mer fruktbart och konstnärligt avgörande än någon lärare eller bok om interpretation. Med dessa tankar startade jag ett projekt kring Beethoven med utgångspunkt i mitt eget hammarklaver byggt 1802 i London av den kände klavérmakaren Broadwood & Sons. 

Sommaren 1817 träffade Tomas Broadwood Ludvig van Beethoven i Wien och bestämde sig för att skänka den kände kompositören ett av sina hammarklaver. Fem av de bästa hammarklaver-spelarna i England samlades för att välja ett instrument som skulle skickas till Beethoven. I december 1817 ankom hammarklaveret till Wien. Beethoven älskade sitt broadwoodinstrument och behöll det fram till sin död. Hammarklaveret byggt av Broadwood som används i denna konsert är mycket likt det som Beethoven själv ägde. Inget av Beethovens mästerverk komponerades för den moderna flygeln, utan alla tänktes för ett mycket lättare instrument, som på många sätt påminner mer om en cembalo än om ett modernt piano.

När man blir bekant med ett hammarklaver från Beethovens tid börjar man inse, att det sätt man på ett modernt piano har lärt sig använda pedaler, fingersättning och artikulation inte har mycket att göra med det sätt man spelade på ett hammarklaver på Beethovens tid. Inte bara klangen utan även mekaniken och, som konsekvens, tekniken är annorlunda. Allt detta skapar också ett annat musikaliskt resultat och ett annat sätt att tänka kring Beethovens estetik och musikaliska poetik. Av samma anledning används på konserten en violin med sensträngar i stället för en modern violin, som skulle låta för starkt jämfört med den transparenta och delikata klangen hos hammarklaveret. Dessutom var under första hälften av 1800-talet även den vokala estetiken annorlunda. Man lade mer vikt på ordens accent och artikulation än på att vibrera och använda en stor röst.

Programmet belyser olika aspekter av Beethovens stil. Det blir en resa som innehåller allt från Beethovens mest kända och dramatiska verk till en roligare och lättare sida, som också finns i hans musik.

Vi blandar klaver– och violinsonater, sånger samt kammarmusik som passar till vår trio.

Välkomna till Broadwood och till Beethovens värld!”

(Anna Paradiso Laurin)

CV

Född i Bari (Italien) och bosatt i Stockholm sedan 2006 har Anna Paradiso omtalats som ”en av de mest framstående klaverspelarna i världen idag” (Musicweb-International, England). Hon har framfört konserter i hela Europa, USA, Japan, Taiwan, Hong-Kong, Libanon. Anna är också filosofie doktor i latinsk och antik grekisk filologi. Innan hon bestämde att satsa allt på en karriär som musiker undervisade hon och forskade bl. a. på Oxford University.

Hennes många inspelningar för BIS har fått strålande recensioner internationellt. Bland utmärkelserna finns det American Record Guide Critics Choice  för hennes inspelning av J. H. Romans klaversonater, Gramophone Editor's Choice för hennes inspelning av P. D. Paradisis klaversonater samt en Grammis 2020 för inspelningen av Romans Golovinmusik med Höör Barock under ledning av Dan Laurin. 2019 var  Anna mottagare av Kungl. Musikaliska akademiens stipendium i Bernadotteprogrammet som delades ut av H. M. Konungen och som ges till ”yngre excellenser”.

Med en samling av klavikord och hammarklaver från 1700- och 1800-talen vill Anna lyfta det svenska kulturarvet i världen med sina konserter och skivor och samtidigt marknadsföra hammarklaveret som konsertinstrument i Sverige. Anna har spelat, både som solist och som continuoist, med många av de ledande ensemblerna och orkestrarna i Sverige. Utanför Sverige har hon spelat som solist med Hong Kong Sinfonietta, Philarmonia Moments Musicaux (Taipei), Radovljica Festival Ensemble (Slovenien), Birmingham String Ensemble, med fl. Tonsättare som Daniel Börtz, Ingvar Karkoff, Fredrik Österling, Helena Tulve, med fl. har komponerat för henne och hennes olika grupper. 

Anna har undervisat i cembalo bl. a. på musikhögskolan i Trento (Italien), Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Grieg Academy (Norge), musikhögskolor i Avellino, Bolzano och Salerno (Italien), Birmingham Conservatoire, Hongkong Chinese University såväl som på internationella mästarkurser. 

Elin Rombo har under senaste säsongerna bl.a. sjungit Rufus Wainrights Prima Donna och Kunigunda i Bernsteins Candide på Kungliga Operan i Stockholm, samt Roxana i Szymanovskis opera Kròl Roger på Operan i Prag.

Elin Rombo har också bl.a. sjungit på Opèra Garnier i Paris, Nederlandse Opera i Amsterdam, Berliner Staatsoper, GöteborgsOperan, Oper Frankfurt, Händelfestivalen i Halle, Salzburger Festspiele och Teater Wielki i Warszawa.

På konsertscenen uppträder Elin Rombo med de största svenska orkestrarna, med många samarbeten med Alan Gilbert samt utländska orkestrar som Chicago Symphony Orchestra (med Riccardo Muti), Wiener Philharmoniker och Orchestre de Paris.

Hon debuterade redan under sin studietid på Kungliga Operan som Christa i Janáceks Fallet Makropoulos.

2013 utnämndes Elin till hovsångerska av Sveriges konung och 2016 tilldelades hon den kungliga medaljen Litteris et Artibus. Sedan 2017 är Elin ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien.

Maria Lindal studerade violin på Stockholms Musikhögskola för Professor Josef Grünfarb och fortsatte efter det sina studier i London för Andrew Watkinson på modern fiol och Marc Destrubé på barockfiol. Hon har en gedigen erfarenhet av det vi idag kallar tidstypiskt musicerande och har alltid varit mycket intresserad av musikretorik. Något hon fick användning av när hon undervisade i kammarmusik och barockfiol vid Antwerpens Musikhögskola 1990-1995. 

Efter konserter i hela Europa med de mest kända barockorkestrarna flyttade hon tillbaka till Sverige och startade 1998 orkestern Rebaroque som snabbt etablerade sig både hemma och internationellt som ett spännande och färgstarkt inslag på barockscenen. Hon har dessutom arbetat som konsertmästare vid Drottningholms Slottsteater sedan 1994 och är sedan 2014 även teaterns Musikaliska ledare. 

Maria har blivit känd för svenska radiolyssnare genom sina många radioprogram.  

2008 tilldelades hon Expressens kulturpris ”Spelmannen” med bl. a. följande motiveringen: “om det låter bra om barockmusik kan man svära på att Maria Lindal är inblandad.“