Ägare genom tiderna
Örbyhus slott har under århundradena haft ett 20-tal olika ägare. I vissa fall har ägaren sett godset och slottet som en produktionsenhet. Men i många fall har ägaren gjort det till sitt hem, och utvecklat, byggt om och bevarat.
Örbyhus slott har under århundradena haft ett 20-tal olika ägare. Flertalet av ägarna har erhållit slottet som förläning eller änkesäte men aldrig bosatt sig i slottet permanent. Godset blev i vissa fall en produktionsenhet.
Under en period ägde slottet 48 gårdar vars överskott alltså tillföll ägaren av slottet. Under långa tider stod därför själva slottsbyggnaden helt tom. När släkterna Vasa, Banér, Charles de Geer eller von Rosen, ägare som alla gjort avgörande avtryck på godset, övertog slottet fick man börja om från ett näst intill öde slott för att ställa det i ordning efter tidens mode inom arkitektur och möblemang. Det är detta som bidragit till den variation av tidsepoker som idag präglar Örbyhus Slott och parker.
Johan Kristiernsson Vasa, farfar till Gustav Vasa, köpte Örby av sin moster Agneta Eriksson Krummedige och lät år 1450 bygga ett befäst torn av sten i två våningar som försvarsverk. Tornet är än idag en grundpelare i slottet.
Gustav Vasa 1496 – 1560. Riksföreståndare, Sveriges konung. Bytte till sig Örbyhus slott av en kusin. Gifte sig 1531 med prinsessan Katarina av Sachen-Lauenburg. Omgift 1536 med Margareta Eriksdotter (Leijonhuvud) och efter dennes död omgift med Katarina Stenbock. Vasaätten ägde slottet fram till 1654 då drottning Kristina avsade sig tronen. Gustav Vasa lät förvandla slottet till ett riksfäste med ett fängelse och anlade vallgravar samt en 16 m hög stenmur (gråmuren) runt hela tornet. Inuti stenmuren byggdes kasematter och gångar för förråd och förvaring samt fängelse. Taket som var eldhärjat ersattes. I tornet lät Gustav Vasa iordningsställa en kunglig svit med ett kungsgemak, en kammare för drottningen och ett gemak för hertig Erik.
1500-tal Vasa
Sverige under Gustav Vasas tid
Sverige reformerades och blev protestantiskt.
Kyrkans jord och egendomar drogs in till staten.
Fogdeväsen infördes för indrivning av skatt.
Nils Dacke, Kristian Tyrann, Martin Luther.
Gustav Banér 1629 - 1680. Kammarherre, hovråd, krigsråd och diplomat. Ägde flera egendomar över hela Sverige. Blev ägare till Örbyhus slott vid 17 års ålder genom arv från modern Christina Sigrid Bielke. Christina Bielke påbörjade en större renovering av slottet som sonen Gustav fullföljde. Gustav Banér gifte sig 1662 med Christina Kruus av Gudhem och efter hennes död 1668 omgift med Anna Christina Bååth.
Under Gustav Banérs ägarskap gjordes en omfattande ombyggnad av slottet. Delar av slottet revs och två flyglar byggdes. Gråmuren sänktes sex meter och vallgraven fylldes igen. En borggård skapades med trappor ner mot sjön. Våningsplanen förnyades och nya fönster höggs upp. Det fyrkantiga taket ersattes med en kupol och huset fick en helt ny interiör. Slottet förvandlades till ett klassiskt barockslott.
Slottet utnyttjades inte som permanentboende för paret Banér utan mest som sommarboende och för jaktmiddagar och fester.
På fasaden syns initialerna GCB och SCK jämte två vapensköldar. Det skall utläsas Gustav Carl Banér och Sofia Christina Kruus.
1600-tal Banér
Sverige under Gustav Banérs levnadstid
30 åriga kriget
Häxprocesser.
Järnhanteringen blomstrade tack vare nya metoder som vallonerna införde.
Magnus Gabriel de la Gardie, Olof Rudbeck, Carl-Gustaf Wrangel.
Charles de Geer 1720 – 1778. Friherre, bruksägare och entomolog. Ägare till Leufstabuk, Sveriges största järnbruk som blomstrade ytterligare under hans ägarskap. Charles de Geer köpte slottet 1729. Han var den förste i släkten de Geer som gifte sig med en svenska, Catharina Charlotta Ribbing (1720–1787).
Under Charles de Geers tid fick själva slottsbyggnaden förfalla. Charles de Geer var bara intresserad av marken och vad den kunde producera i form av spannmål och skog. Skogen var speciellt åtråvärd för att göra träkol till de enorma mängder bränsle som masugnarna behövde vid järnframställningen vid bruken. Han fick genom köpet också tillgång till den arbetskraft som fanns på de 48 gårdarna som låg under slottet. (Torparna och bönderna var ålagda att göra dagsverken åt slottet.) Det spannmål, animalieprodukter och trädgårdsprodukter som slottet producerade fraktades till de Geers fastigheter i Uppsala, Stockholm eller till Lövstabruk. Det behövdes till att försörja de många arbetarna vid de många järnbruken som de Geer ägde.
1700-talet
De Geer
Sverige under Charles de Geers levnadstid
Karl den XII dör 1718 och Frihetstiden inleds.
Upplysningstiden
Carl von Linné, Celsius och Bellman
1781 – 1861. Militär, greve, politiker och en av rikets herrar. Ärvde Örbyhus slott av sin farbror Charles de Geer. Carl ägde förutom Örbyhus slott även Hammarby-Wäsby, Kulla-Gunnarstorp, Stora Sundby, Yxtaholm och Utansjö. En av Sveriges rikaste män. Gifte sig 1810 med Ulrika Sofia Sprengtporten när hon var 17 år.
Carl de Geer började under 1820-talet med omfattande moderniseringar av slottet som totalt förändrade det barockslott som Banér låtit utforma. Flyglarna höjdes en våning, murstockar ersattes med nya skorstenar och en ny uppfartsramp anlades mot slottet.
Interiört ändrades planlösningar och huvudvåningen delades in i tre rum kallat musikrummet, götiska rummet och salongen. Ett antal öppna spisar ersattes med kakelugnar och trappor för tjänstefolket byggdes.
Ett antal nya byggnader uppfördes i slottets närhet bland annat ekonomien innehållande verkstad för finsnickare och lägenheter för slottets personal. Han lät också bygga en bagarstuga med brygghus, orangerie, spannstall med plats för hästar och vagnar samt ett värdshus för att hysa romantikens turister. Dessutom byggdes en förvaltarbostad, statbyggning, grindstuga och en trädgårdsmästarbostad.
1800-tal
Carl de Geer
Sverige under Carl de Geers levnadstid
Industrialisering
Emigration till Amerika
Skiftesreformer och potatis
Gustav III, Alfred Nobel och Tobias Sergel
1870 – 1950. Eugen von Rosen. Greve, militär, diplomat och hovman. Gift med Eleonore Wijk och därefter med Metta f. Breitholtz. Köpte tillsammans med sin far Carl Gustav von Rosén Örbyhus slott 1901 för 650.000 kr. Von Rosen finansierade köpet av slottet genom arv från mormodern Clara Bloomfiels-Moore från en förmögen familj i Amerika. Då fadern avled 1909 blev Eugen von Rosén ensam ägare till godset.
Eugen von Rosén inledde omfattande renoveringar då slottet var tämligen nedgånget. Värme, vatten och elektricitet drogs in i slottet och en grundlig förändring av slottets interiör genomfördes. Nya möbler, gardiner, konst och inredningsdetaljer inköptes. Avsikten var att skapa en illusion av ett historiskt slott. Inspiration hämtades från olika slott runt om i Sverige. I interiören finns såväl vikingatid, medeltid och 1600-tal representerade. Barock, renässans och empire samsas om vartannat. Vapensamlingen i den så kallade riddarsalen högst upp i tornet kompletterades. De vitkalkade väggarna i Erik XIV:s fängelse knackades ner, tegelgolvet ersattes med kalkstensgolv, väggarna dekorerades med nya målningar och rummen försågs med nya möbler.
Interiören i slottet ser än idag ut som det slott som von Rosen lät skapa under sin tid som ägare.
1900-tal
von Rosén
Sverige under Eugen von Roséns levnadstid
Första och andra världskriget
Arbetarrörelsen växte fram jämte frikyrkan och nykterhetsrörelsen
Kreugerkraschen 1932
Allmän rösträtt 1919
Per-Albin Hansson, Dag Hammarskjöld, Nathan Söderblom